Därför är avslappning ingen lyx
Vila ses ofta som en belöning efter jobbet. Forskning om andning, natur och meditation tyder på att den är ett grundbehov för sinne och kropp.
I många kulturer känns det som att avslappning är något vi måste förtjäna. Först jobbet, mejlen, sysslorna; sedan, om det finns tid över, vila. Ofta finns ingen tid över. Men stressforskningen berättar något annat: avslappning är ingen belöning för ett produktivt liv. Den är en del av det som gör ett friskt liv möjligt.
Nervsystemets två lägen
Vårt autonoma nervsystem fungerar lite som en bil med gaspedal och broms. Gaspedalen, ofta kallad kamp-eller-flykt-systemet, förbereder oss för handling: pulsen ökar, andningen blir snabbare, musklerna spänns, uppmärksamheten smalnar av. Bromsen, ibland kallad vila-och-smält-systemet, gör motsatsen: pulsen sjunker, matsmältningen kommer igång, kroppen reparerar sig själv.
Båda är hälsosamma. Problemen börjar när gaspedalen hålls nere under långa perioder och bromsen sällan används. Många människor lever så i dag, från ett krav till nästa, utan att någonsin stanna helt. Med tiden blir en kropp som alltid är redo för handling trött, sover dåligt och har svårare att känna lugn, även när ingenting är fel.
Avslappningsresponsen
På 1970-talet beskrev kardiologen Herbert Benson vid Harvard det han kallade avslappningsresponsen: ett tillstånd av djup vila som är den fysiska motsatsen till stressresponsen. Han fann att den kunde framkallas avsiktligt med enkla övningar, som att sitta tyst, upprepa ett ord eller en fras och varsamt föra tillbaka uppmärksamheten till den så fort tankarna vandrade. Puls och andning saktade ner, och människor sa att de kände sig lugnare.
Det som gjorde hans arbete viktigt var dess enkelhet. Avslappningsresponsen är inte förbehållen munkar eller experter. Den är en inbyggd förmåga hos varje människokropp, som väntar på att användas.
Andningen som en dörr
Andningen är en av de få delarna av nervsystemet som vi kan påverka direkt. När vi är oroliga andas vi ofta snabbt och högt uppe i bröstet. När vi saktar ner andningen, särskilt utandningen, tolkar kroppen det som en signal om att det är tryggt.
En systematisk översikt från 2018 under ledning av Andrea Zaccaro granskade studier av långsam andning, definierad som färre än tio andetag per minut. Den fann att långsam andning var förknippad med större hjärtfrekvensvariabilitet, ett mått på ett flexibelt, välreglerat nervsystem, och med förändringar i hjärnaktivitet kopplade till avslappning. Senare forskning pekar på omkring sex andetag per minut som en takt där de här effekterna ofta är starkast.
Du behöver inte räkna exakt. Att andas in försiktigt genom näsan i ungefär fyra sekunder och ut i ungefär sex, i några minuter, räcker för att många ska känna skillnad.
Meditation: hjälpsam, men ingen magi
Meditation framställs ofta som ett botemedel mot allt. Bevisen är blygsammare, och på sätt och vis mer uppmuntrande. En stor metaanalys publicerad i JAMA Internal Medicine 2014, under ledning av Madhav Goyal, gick igenom 47 studier med fler än 3 500 deltagare. Den fann att program i mindfulnessmeditation ledde till små till måttliga förbättringar av ångest, depression och smärta.
Små till måttliga är ärligt. Det betyder att meditation inte är ett mirakel, men en verklig, mätbar hjälp, i vissa studier jämförbar med andra etablerade metoder. Och liksom motion växer nyttan med övning.
Naturens stilla medicin
Tid i naturen verkar också hjälpa. I en studie av nästan 20 000 människor i England fann Mathew White och kollegor att personer som tillbringade minst 120 minuter i veckan i naturen, till exempel i parker, skogar eller vid kusten, oftare uppgav god hälsa och högt välbefinnande än de som inte tillbringade någon tid i naturen. Det verkade inte spela någon roll om de två timmarna kom i en lång promenad eller flera kortare besök.
Studien visar ett samband snarare än bevis på orsak, men den stämmer med vad många känner: en äng, en skog eller havet har ett sätt att få våra bekymmer att kännas mindre. Även bilder och ljud från naturen kan hjälpa en del att känna sig lugnare, vilket är en av anledningarna till att Still Meadow använder riktiga inspelningar av fåglar, vind, vatten och regn.
Vila som en övning, inte en belöning
Om avslappning är ett grundläggande behov förtjänar den en plats i dagen, inte bara i de överblivna minuterna. Några idéer:
- Små pauser. Tre långsamma andetag innan du öppnar datorn, efter ett möte, före sömnen.
- En daglig promenad. Helst någonstans grönt, åtminstone delvis utan hörlurar.
- Kvällsgränser. En timme före sömnen utan nyheter eller jobbmeddelanden.
- En plats att återvända till. En stol, ett hörn av trädgården eller ett digitalt rum som Still Meadow, där kroppen lär sig: här kan jag släppa taget.
Att slappna av är inte lättja. Det är så kroppen återhämtar sig, så sinnet får sammanhang i dagen och så vi hittar energi att bry oss om andra. Du behöver inte förtjäna det. Du behöver bara tillåta det.
Källor
- Benson, H. (1975). The Relaxation Response. William Morrow.
- Zaccaro, A., Piarulli, A., Laurino, M., et al. (2018). How breath-control can change your life: A systematic review on psycho-physiological correlates of slow breathing. Frontiers in Human Neuroscience, 12, 353. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30245619/
- Goyal, M., Singh, S., Sibinga, E. M. S., et al. (2014). Meditation programs for psychological stress and well-being: A systematic review and meta-analysis. JAMA Internal Medicine, 174(3), 357–368. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24395196/
- White, M. P., Alcock, I., Grellier, J., et al. (2019). Spending at least 120 minutes a week in nature is associated with good health and wellbeing. Scientific Reports, 9, 7730.